Kommentar

 

Mycket av, om inte allt av det som sägs i detta arbete kommer aldrig att ”empiriskt” kunna avgöras, ”empirin” är simpliciter en för liten del av erfarenheten för att vara till någon större nytta, ontologiskt, om ”empirin” ens går att lita på, eftersom ”empiri” då endast är ”hjär-nans” uppfattning (om ”empiri”, vad det är (till innehåll och omfång)). Utan det rationella tänkandet, om någon värdslig förståelse vill uppnås, är simpliciter nödvändigt för värdslig förståelse/kunskap. Den som läst (och begripit) detta arbete torde inse det, om inte innan. Ta bara de två föregående avsnitten, hur oerhört mycket värdslig grundläggande kunskap det finns i blott de två korta avsnitten. Grund-läggande kunskap nödvändig för att förstå världen mer specifikt. Utan denna grundläggande kunskap  kan man till exempel hamna i  rela-tivitetsteorierna, alltså i en väsensfrämmande värld gentemot E-världen. Strunt samma om E-världen eller relativitetsteoriernas värld råder, det är ändå den vardagliga myopiska världen som är det viktiga, kanske en del säger. Ja, om man bara lever i detta vardagliga så är det så, men så tenderar det inte att vara om man grundar sin världssyn på mer grundläggande tänkande, eftersom det tenderar styra hur man tänker och ser även på den vardagliga världen, en E-teoretiker tenderar se annorlunda på den vardagliga världen än vad relativitets-teoretikern gör. Med vilket det förstås tenderar att vara viktigt vilken teori man grundar sin världsuppfattning på. Och jag vill förstås att man ska grunda sin världsuppfattning på E-teorin, det enda rationella (enligt min uppfattning).

 

 

Ytterligare kommentar

 

Givet T1, T2 och att E=∞* allena, så definierar sig då det mesta närmast av sig självt, särskilt då skapelse och fullbordan av mx, genom särskilt E-kontraktioner, och kanske även genom andra rymdkontraktioner skapade av mx (genom stötar och/eller attraktion), och att mx eventuellt är instabila och absorptiva endast i ett inledningsskede, sedan stabila, för att sedan någon gång sönderfalla till mv igen. En god grund att stå på. När sedan mx egenskaper mer specifikt vill definieras, där grundläggande ”hopp”-egenskapen är (rationellt) given, vil-ken då för till konklusionen att stötande mx måste överlämna riktningsinformation till (av de stötande mx) stötta mx, eftersom de stötta mx givet ”hopp”-egenskapen inte kan ”veta” varifrån stötande mx kommer, vilket då är ointuitivt, hur kan mx kommunicera med varan-dra? ”Hopp”-egenskapen är dock (rationellt) oifrågasättbar, så rationellt måste det blott vara så givet den ”empiriska” observationen att x (och implicit då även mxÎx) kan röra sig i mer bestämda riktningar. Eller så är den ”empiriska” observationen fel, vilket givet att stötta mx vilka ”hoppar” obetingat stokastiskt inte kan föra ett x ”framåt” (inte kan skapa en Fr-rörelse), snarast rör sig det stötta x överhuvud-taget inte, eftersom alla stötta mxÎx obetingat stokastiskt ”hoppande” tar ut (neutraliserar) varandras ”hopp”/rörelse (ett mxÎx vilket ”hoppar” ”norrut” ”neutraliseras” av ett mxÎx vilket ”hoppar” ”söderut”, ett mxÎx vilket ”hoppar” ”västerut” ”neutraliseras” av ett mxÎx vilket ”hoppar” ”österut”, etcetera), vilket ”empiriskt” förstås inte gäller, så den ”empiriska” observationen att det existerar mer bestämda rörelser får nog hållas fast vid, och följaktligen får också antagandet att stötande mx överför riktningsinformation till (av de stötande mx) stötta mx hållas fast vid.

 

Rationellt går det sålunda att resonera sig fram till vad som gäller rörande det föregående, och detsamma går rörande mx-attraktionen, hur ointuitiv också den nu är, men ”empirin” går knappast att förneka rörande att det finns attraktion heller, att mxÎx håller ihop x mer fast (genom mx-attraktion, mx är inte neutrala, eller (varandra) repellerande), med vilket det (rationellt) blott är så att mx-attraktion existerar (detta vilket då särskilt analyseras i E-avsnittet).

 

Rationellt går det sålunda (E-teoretiskt) att resonera sig fram till vad som gäller, värt att betona, rationellt är mycket givet, världen är (all-mänt) inte något (mystiskt) ogenomskådbart, kanske kaotiskt, det gäller att (famlande) hitta något mer fast att hålla i, utan då något gan-ska klart (okonstlat, omystiskt) givet, vilket åtminstone enligt mig är välgörande.