Och som sagt, redan föregående endera av dessa två alternativ föreligger ett definitionsval, en definition, nämligen då vilket av dessa två val/alternativ som ska tas som, definieras vara utgångspunkt? Någonstans kan det tyckas att det ”empiriska” alternativet är det mest rati-onella att utgå ifrån, börja i, alltså att det finns en ”sinnesbubbla”, tankar (en sinnessfär), att börja analysera/definiera utifrån. Men redan det är då en definition, det går precis lika bra att börja definiera utan det ”sinnesbubbleantagandet”, att börja i det rent abstrakta med Intet ‒ Något distinktionen (vilket är mer av ett ”gudsperspektiv” än det ”empiriska” sinnesbubbleperspektivet, även om dessa två perspektiv förr eller senare sammansmälter, genom att de behandlar samma frågor, samma frågor kommer förr eller senare upp i båda alternativen), även om den utgångspunkten då kommer fram till att Något måste föreligga för att något ska kunna definieras, ett Något vilket allmänt dock inte behöver vara en ”sinnesbubbla” i föregående mer specifika mening (som varande en tankesfär).

 

Hursomhelst föreligger något, inte Intet, enligt båda dessa alternativ, om det är möjligt att definiera (särskilt då dessa två alternativ). En definition som särskilt kan ställa sig frågan om det finns eviga (platonistiska) fenomen? Ja, det handlar förstås om definition. Givet E-teo-rin finns det eviga möjligheter, vilket förstås betyder att en tanke eventuellt kan tas upp igen, rörande p (punkter) till exempel, men tänks inga p:n existerar heller inga p:n, eftersom p:n (då) inte är ett empiriskt fenomen i enlighet med E-teorin, med vilket p inte är ett evigt fe-nomen i platonistisk mening (endast E är det (T2), förstås inkluderande alla (eviga; T1) möjligheter som E äger, definierar, så, om det de-finieras att platonistiskt x=möjlighet, möjligt x, så gäller förstås det, konventionellt likställs dock platonistiska x med empiriska x, om än existerande i olika dimensioner, de ses vara faktiska fenomen, inte endast vara möjligheter (vilka blir faktiska fenomen om de tänks eller kanske manifesteras som x={mx} vilka inte är tankar)), men E-teorin är förstås definition. Det kan (förstås, i strid mot E-teorin) alterna-tivt definieras att p:n är platonistiska (eviga) fenomen, empiriska eller icke-empiriska, blott bara (ad hoc) antas att så är fallet, eller efter någon form av argumentation. Men förstås, återigen, definition. Det handlar alltid om definition:

 

Handlar det om, existerar det blott bara något givet x, bortom (all form av) definition, medvetenhet, så gör det (förstås) det (särskilt givet Ip, men förutsätts Ip, så är det förstås frågan om definition, med grund i det definierade Ip, inte frågan om något givet x), och x kan ha betydelse (särskilt för en individ, tänker särskilt på någon sjukdom), men är x inte definierat (ytterst genom definitionen/antagandet att det existerar givna eviga x, men det går inte att definiera ett enda sådant x), så är x förstås det (inte definierat), inte något medvetet, inte något definierat, med vilket x simpliciter är omedvetet, odefinierat, med vilket x är fullständigt meningslöst (tills x kanske börjar upple-vas (då kanske genom en sjukdom), och x med det förstås kan ges åtminstone en inledande definition, kanske bara x, men det är förstås ändå frågan om en definition, om än rudimentär). Om x likafullt, som fullständigt omedvetna, odefinierade, vill ses äga betydelse, vara meningsfulla, så är det återigen inne på någon form av definition (av x), till exempel då att x existerar, men det går inte att definiera ett enda x (mer specifikt), vilket specifikt är en fullständigt meningslös definition, då rörande (alltid) fullständigt omedvetna x. Om den inte förekommer i en förefintlig definition, men då är det ju redan frågan om en definition (om en definition i en definition):

 

Att allmänt vilja ge fullständigt omedvetna, odefinierade x (vilka inte på något sätt är mer specifikt definierade, annat än kanske allmänt definierat existerande, men utan någon som helst specifik definition) betydelse är fullständigt meningslöst.

 

Allmänt är endast mer specifikt definierade x, om än endast rudimentärt definierade x, meningsfulla x.

 

Dessa två satser är förstås definition, precis som det är definition att (i strid mot dessa två satser) definiera fullständigt omedvetna, odefi-nierade x vara meningsfulla x (det är att definiera existens av en empiri, eller platonistiska x, utan att specifikt definiera den/dem):

 

Allt är definition.