Tio ”gåtor”

 

Hittade en text benämnd: Fysikens 10 största gåtor.* ”Gåtor” vilka E-teorin besvarar på sitt sätt. Det mesta av det kommande redan sagt, men för att mer specifikt ge ett svar på dessa ”gåtor”, för upplysnings skull:

 

Kvantgravitation: ”Gravitation” är enligt E-teorin attraktion emanerande ur mx (minsta beståndsdelar). Einsteins syn på Universum (App-endix I), där gravitationen är ett med ljusmasken, är (rationellt) helt enkelt fel. Med vilket det förstås inte finns någon motsättning mellan mikro- och mak­rofysik, ligger någon gåta i det.

 

(Partikel)massa (eller egenvikt): Är E-teoretiskt antalet mv (minsta volymer, eller energier) vilka tillhör, är mx (mer stabilt). Detta antal är ‒ vilket motsvarande också står i artikeln ‒ något som bestäms av empirin (givet(/förutsatt/antaget)) att en empiri i enlighet med E-teorin existerar), logiken kan omöjligt avgöra det, mer än att det torde krävas tillräckligt många mv i samma mx innan mx mer stabilt hålls ihop (mv binds ihop, mv inte endast diffunderar (när de ”hoppar” in i varandra)). Så simpliciter ingen gåta, utan det är då empirin/naturen som bestämmer vad som gäller, vad gäller massa.

 

Mätproblemet: Artikelförfattaren talar om (den matematiska) ”vågfunktionen” som något de facto (empiriskt) existerande, och ser det som en gåta att denna ”vågfunktion” inte går att se vid mätning, utan att man vid mätning ser en partikel i viss position. Det må vara hur det vill med existensen av denna ”vågfunktion”, rationellt existerar den knappast (empiriskt), det viktiga är slumpmässigheten (definierad av ”vågfunktionen”), vilken E-teoretiskt primärt beror på att (stötta) mx rör sig, ”hoppar”, lite slumpmässigt, vilket kommer att återkom-mas till vad gäller nästa ”gåta”. Så egentligen ingen gåta här heller. Ja, gåtan är i så fall hur stötande mx kan stöta stötta mx någorlunda i samma riktning som det stötande mx ”hoppar” (vilket måste vara fallet för mer bestämda stötrörelser, vilket förekommer i enlighet med ”empirin”, ja, inte bara förekommer, utan det förefaller att vara en allmän företeelse)? För det logiska är alltså att stötta mx ”hoppar” obe-tingat stokastiskt (helt slumpmässigt).

 

Turbulens: Här fokuseras i artikeln på i föregående ”gåta” berörda slumpmässighet, indeterminism. Vilken givetvis blir accentuerad i kontexter med väldigt mycket rörelse, såsom i turbulens. Alltså inget konstigt, givet E-teorin, att en rörelse inte helt kan förutsägas, vara determinerad. Matematik definierad i enlighet med detta definierar endast ett möjligt utfall, och inte ett de facto utfall, vilket kan tyckas självklart, men artikelförfattaren ser det ändå som en gåta att matematiken inte kan förutse utfallet. Nej, det är ingen gåta, inget konstigt med det, det ligger i frågans natur, handlar det om slumpmässighet, så handlar det om det, inte om (exakt) förutsägbarhet.

 

Mörk energi: Givet E-teorin äger mx attraktionskraft, en attraktionskraft mx erhåller vid sin skapelse (när ett antal mv slås ihop till ett mx). Och givet att mv endast äger attraktionskraften som möjlighet, inte som faktisk att­raktionskraft, så är det följaktligen endast mx som attraktionsmässigt kan påverka (andra) mx. Vilket betyder att Universum attraktionsmässigt endast kan expandera om det existerar mx i omgivningen till Universum (mx vilka attraherar mx i Universum och/eller mv i Universum, alltså i det senare fallet attraherar (”kröker”) Universums själva rum). Om det inte existerar mx i omgivning till Universum, så är det en stötrörelse (Fr-rörelse) som expanderar Uni-versum, om Universum expanderar. Eventuell ”mörk energi” är sålunda något av detta.

 

Komplexitet: Up’’ definierar direkt nej till den möjligheten. Utan ”komplext”, hur nu den tanken uppkommit rörande något, har simpli-citer att sökas ge en (reduktionistisk) förklaring i enlighet med Up’’. Eldflugor som blinkar i takt ‒ som ges som exempel i artikeln på ett ”komplext” fenomen ‒ förklaras med någon form av kommunikation och/eller varseblivning/känsla. Om det till exempel varit ficklampor som själva börjat blinka i takt, så hade det varit frågan om något ”komplext” (i kontexten holistiskt fenomen), men nu är det ju frågan om flugor, levande varelser, med förnuftsgåvor.

 

”Game of life”-exemplet är blott nonsens; Självklart ”målas” en bild om varje (minsta) delbild (i bilden) så ”målas” under villkor av nå-gon regel eller inte, inget som helst konstigt med det. Och att medvetande kan uppstå är givet, uppenbart, och varför skulle inte ”själlösa” mx kunna bilda/bygga ett medvetande? Uppenbart kan mx det (givet E-teorin). Nej, bättre motexempel mot Up’’ behövs, som då till ex-empel detta med ficklampor (endast bestående av batterier, lampa och en hållare) som sätter på sig själva och synkront blinkar, ja, det räcker om en ficklampa sätter på sig själv (börjar lysa av sig självt, utan att någon trycker igång den, eller det är något fel på kontakten), för att ett holistiskt (komplext) fenomen ska vara bevisat.

 

Mörk materia: E-teoretiskt är eventuell ”mörk materia” förstås frågan om mx. Och visst kan det vara så att vi inte kan uppfatta vissa for-mer av mx-byggen (eller enskilda mx), medan vi då kan uppfatta andra former. Inget konstigt med det: Våra sinnen, eventuellt förstärkta med instrument, kan ”se” vad de kan se (bestämt av naturen). Om det är alla mx-formationer, eller inte, är omöjligt att veta något om, an-nat än kanske indirekt på något sätt, vad gäller vissa mx-byggen (såsom då vad gäller antagandet av ”mörk materia”; Teorin förklarar inte viss observation, så något plussas på (eller dras ifrån) för att få teorin att överensstämma med observationerna; Sådant lappande och la-gande av teori är allmänt förkastligt, utan teori bör allmänt revideras från grunden när något konstigt uppenbarar sig.).

 

Materia-antimateria asymmetrin: Ja, E-teoretiskt existerar (materiellt) då endast mx (ytterst), så denna ”gåta” är E-teoretiskt irrelevant (för att någon materia-antimateria-gåta ska föreligga, så måste det förstås existera materia och antimateria, vilket då det inte gör i enlighet med E-teorin);** E-teoretiskt är det mest rimliga att alla mx är exakt lika, även om det E-teoretiskt är möjligt att mx med olika massa ex-isterar, men eftersom alla mx då (rationellt) endast äger attraktionskraft, så finns ingen anledningen för naturen att skapa mx med olika massa.

 

Friktion: Friktion är (givet E-teorin) andra mx i vägen för ett mx (givet att mv i vägen för (icke-absorbativa) mx inte hindrar mx, utan blott bara stöts bort), så ingen gåta överhuvudtaget.

 

Tidspilen: Artikelförfattaren antyder själv svaret på denna ”gåta”, nämligen att det (empiriskt) inte finns någon ”tidspil” (med viss rikt-ning och ”gång”),*** med viket det förstås inte finns någon gåta (rörande någon tidspil). Utan ”tid” är en eventuell rent abstrakt defini-tion, till exempel (rent abstrakt) definierad för ”tidsspannet” mellan uppkomsten och fullbordan av ett mx. Eller definierad för ”tiden” det tar för ett mx att röra sig mellan punkt a och b. Eller definierad för ”tiden” det tar för x(={mx}) att omformas till x’ (inkluderande att mx tillkommer eller fråndras x, särskilt genom att mx skapas (i rymdkontraktioner) eller fullbordas (övergår till mv igen)). Och givet en så-dan definition av tid kan även ett oförändrat och orörligt x antas existera över tid. En tidmaskin (definierande tid) kan till exempel startas och efter viss ”tid” stängas av, och det hävdas att nu har (det stilla oförändrade) x existerat y tid.****

 

Det viktiga vad gäller ”tid” är väl hur y uppfattas, för någon är y långt, för andra kort, och för det omedvetna x ingenting. Och för det ev-iga E(=0*) en meningslös definition (annan än 0*), E blott är, har som evig existens överhuvudtaget inte existerat viss tid, utan existerar då alltid, E blott är; Ett x(≠E; T2) kan hävdas vara, så länge x är, men är förstås inte när x inte är, så x inte blott bara är.

 

__________

* https://www.ltu.se/cms_fs/1.10908!/file/Fysikens%2010%20Gåtor.pdf

 

** I E-teorin är den närmast motsvarigheten till materia-antimateria antagandet att mx ”hoppar” in i varandra och åtminstone ett inblandat mx klyvs och fullbordas, så att då detta mx övergår till att vara mv (igen); Antimaterieexperimenten (de ”empiriska”) däremot, kan dock (givet E-teorin) konstateras mest vara experiment vilka omvandlar mx-byggen (ma­teria) till andra mx-byggen (annan materieform), sär-skilt till fotoner (interimistiskt med existens, ofta väldigt kort, av ”antimateria” (visst {mx})).

 

*** Anmärkningsvärt, eftersom artikelförfattaren uppenbart tror på Einstein, som definierar att det existerar tid, och det då med en tids-gång och riktning identisk med ljuset hastighet och riktning, se Appendix I; Vilket definierar en variabel tid, vilken går fortast i ”tunnas-te” ljus (som identiskt definierar lägst gravitation) och långsammast i så kallade svarta hål (som identiskt definierar högst gravitation, kompaktaste ljus), ja, i svarta hål står tiden still, alltså ljuset still, per einsteinsk definition; Vilket verkligen betyder att tiden står still, inga ”sekunder” tickar på, tiden står inte still x ”sekunder”, nej, tiden står still, ingen ”sekund” ”dras ut”, tickar på.

 

**** I enlighet med Up utförs exakt likadana mx-processer på exakt samma ”tid”, så en sådan process, om det finns exakt likadana mx-processer (annars blir en ”tids”-definition givetvis frågan om en approximation),^ kan utgås ifrån vid definition av ”tid” (till exempel mx-processen x definierar (”längden” på) en sekund), även om det inte spelar någon roll om ”tidsgången” alternativt antas definieras av en ”tidsmaskin” (kanske avgivande ett pip när en sekund antas påbörjas respektive avslutas), precis som ”metern” är en ad hoc-definition.

 

^ Kontexten är också viktig, att x(={mx})-processen sker i exakt samma (sorts) kontext/omgivning, för det förefaller till exempel som att en (atom)klocka går olika fort beroende på hur mycket mx-attraktion (gravitation) som påverkar klockan (det finns mätningar som tyder på det), så för ”exakt” ”tidsbestämning” bör ”tidsbestämningen/-definitionen” då ske under påverkan av exakt samma mx-attraktion.